Vi är födda och endast senare uppvaknade av möjligheterna i våra liv. Våra hjärnor kommer först, sedan växer vårt inre inuti dem. I denna uppvaknings process, kommer vi till insikten att en extern värld existerar, och verkar genom oföränderliga principer. Om vi vid denna tidpunkt bestämmer oss för att vi tycker om att vara vid liv, ändrar vi våra värderingar för att främja den livsprocess som producerar oss.
I. Nihilism
II. Integralism
III. Hädelser
Vilka anklagelser av våldsamma uttryck av förändring som än sker här, finns det inget läge för "skuld": skuld är ett sett att undvika bördan av ledarskap från oss själva. Vi måste förändra motivationen för samhället som helhet genom att först inse att dess framtid är i våra händer.
Livet erbjuder inte oss omedelbar feedback på dåliga val. Det tar många år av dumpning av radioaktivt avfall i floderna innan cancern och den mentala efterblivenheten blir uppenbar; du kan leva ditt liv med en person och skaffa barn med dem innan du inser att de är mentalt rubbade på ett raffinerat sätt, passerandes det vidare till dina barn.
På grund av att det moderna samhället är förgiftat av sina egna utsläpp och krig, och eftersom det ruttnar inombords genom avsaknad av samstämmighet och därmed saknar motivation bortom individuell materiell berikning, blir det uppenbart att allt liv kommer gå förlorat, om inte en ändring av väg kommer ske. Det är trivialt och dåraktigt att intressera oss för offrandet av till och med de flesta individer; om helheten är bevarad, kommer där alltid finnas liv.
Rom faller
Eftersom det är bekvämt, vill vi gärna tro att vårt samhälle är det enda, en produkt av allt som har kommit före det och därmed inte benäget till att falla som de andra har gjort. Medan historieläsning avslöjar att varje samhälle har haft sin egen svaghet i sina sista år, borde vi bli misstänksamma.
Ett samhälles sjukdom kan inte bli beskriven som en symptom, utan en ideologi vilken uppmuntrar tolerans (och därmed växande) för sina symptomer. I det moderna samhället, är fienden en passiv självuppfyllande världssyn åt individens vägnar, och det inträffar världen över.
Ignorans
Utan ingripande av någon form, är det förvalda naturliga stadiet ignorans. Det börjar med "bra nog" och utvecklas till något högre. I vår moderna tid, anser vi "ignorans" som att vara en avsaknad av kunskap av någon socialt accepterad "fakta", men en äldre definition betydde en avsaknad av medvetenhet av system som helhet.
Den förvalda kursen för mänskligheten kommer att vara felande på ledarskap, och kommer därmed inte reducera sin egen tillväxt, konsumerandes all tillgänglig föda och kollapsandes in i ett primitivt stadium. För människor med låg självkänsla eller hat i sina hjärtan, är detta ett förutsatt tillstånd, och ovetandes arbetar de sig framåt för att föreviga det.
Det Moderna Egot
I denna tidsålder saluför vi oss själva för att finna levebröd, vänner och kompisar. Annonsering belönar inte komplexa sanningar, utan simpel publik image. Denna publika image gör oss beroende av den social-teknologiska verklighet inom vilken den existerar.
Som resultat, är vi ovilliga att överträda och peka ut misstagen i denna tid, då det skulle ha reflekterat illa på vår själv image. Om du förolämpar denna tabu, kommer du att bli förnekad möjligheter.
Misslyckande
Långsiktiga planer kan inte bli uppskattade inom till och med några få generationer, utan tar tid att visa sina verkliga färger, likt en idé över århundrade når varje samhällsnivå och förändrar den till att reflektera trohet till den idén. När idén till sist har dominans och har tystat ner alla seriösa hot, då kan den bli uppskattad.
Moderna samhället, med sin religion och industri och socialt konstruerad verklighet, har endast sedan de sista århundradena övertagit en sådan förhärskelse, med redan nu kan effekterna av detta ses. Naturliga ekosystem försvinner medan vi konsumerar land, föroreningar besudlar världen, och individuellt sett är vi ouppfyllda, med lågt självförtroende och minimala utmaningar framför oss, arbetandes långa timmar för att trycka på rätta knappar på maskinen.
När vi betraktar vår moderna verklighet, tenderar vi till att se den som allt som finns, och tänker på avvikelse som något omöjligt. Trots allt, se hur stor och mäktig den är! Likväl fortsätter förruttnelsen inifrån, och när det matchas i vårt inre till ett djupt och nästan uttrycksfullt missnöje, kan vi se hur verkligheten hos vår civilisation inte lever upp till sina ideal.
Trender
När där inte finns något faktiskt mål, och ingen heroism närvarande, ersätts ledarskap med trender. Dessa är "nya idéer" som återskapade versioner av det gamla, och är utbytta mellan individer som ett sätt att fastställa en social hierarki. Den apa som har flest kontakter och som spenderar mer tid än andra på social kontroll, kommer att ha det "nya" hela tiden, och kan därmed tvinga andra till att lyda det.
Dessa trender har ingen funktionell överlägsenhet över äldre sätt att göra saker på, men eftersom vi är uppslukade i processen att följa trender, betraktar vi inte processen som helhet och tar den snart för givet. Som en del av processen att sträva efter ett trendbaserat samhälle, är det nödvändigt att påstå att traditionella sätt är "utdaterade" och "underlägsna" så att där finns ett behov efter nyare saker.
Klokare intellekt inser att trender existerar i tidsramar av högst några få århundraden, och därmed att vägar som alltid har fungerat och funkat väl för människorna i ett land, är föredragna över några "nya" idéer med ingenting att backa up med förutom teori.
Samstämmighet
Det är naturligt att vara rädd för auktoritet, speciellt eftersom det vanligtvis är missbrukat i vår tid. Trots det är det klart att utan samstämmighet - överenskommande över att några värderingar är stöttade och andra inte - desintigrerar ett samhälle, och i processen, blir auktoritet egenmäktigt på en personlig nivå och därmed, mest vanligtvis missbrukat som det är i denna tid.
Ledarna bland människor måste fatta de mest grundläggande beslut om dess inriktning och instifta dessa som samstämmighet. Alla kommer inte att godta det, men där finns inget att säga om att deras åsikter är mer "korrekta", därför är det viktigt att fortsätta framåt i processen av beslutsfattning och att hantera nackdelarna så gott vi kan.
Utan ett mål som nyttjar helheten av en civilisation, blir auktoritet ett internt spirande, med människor splittrade mot andra för spänningen av att uttrycka en "makt" definierad endast i sociala termer, och därmed, illusionär.
Demokrati
Det är omöjligt att behaga alla, eftersom inget beslut förutom inaktivitet tillfredsställer alla. Beslut måste tas, där alla inte kommer vara "rätta", men de tillåter vår civilisation att fortsätta framåt i processen av att lösa problem, istället för att förbli paralyserad av rädsla inför anstöt, orättvisa eller ojämlikhet. Paralys lämnar inget val förutom att acceptera den minsta gemensamma nämnaren, vilket med varje ökande förstörelse av samstämmighet leder till att en ännu lägre standard blir eftersökt. När den vägen väl är vald, följer en spiral in i glömska.
Utopi
Där existerar ingen utopi. Perfektion skulle vara motsägelsefullt. Därför, siktar inte vårt idealiska samhälle in sig på att utplåna krig, lidande, missnöje och hat, utan att uppnå ett stadium i vilket dessa nackdelar inte hindrar civilisationens mål och värderingar. När vi sätter den illusionära och oresonabla förväntningen av att, till exempel, dödande och aggression ska upphöra, åt sidan, kan vi sluta fokusera på det negativa (eliminera saker) och istället fokusera på det positiva (vad vi önskar att skapa och uppnå).
Absolutism
Psykosen av en modern tid är absolutism, vilket är idén att en linjär standard eller metod är den enda vägen till överlevnad i en kaotisk värld. Den förnekar den inre ordningen hos naturen, och antyder en binär division, eftersom om där finns en korrekt väg - är allting som inte är den vägen - inkorrekt. Rötterna i absolutism är rädsla för döden, vilket är mentalt exkluderat ur uteslutande belastning hos en mänsklig social order.
Absolutism är en projektion av individuellt härskande tagit till det extrema genom att förneka allt som kan skada eller förgöra den egna personen. Denna tanke process inträffar när heroiska mål, vilket ger signifikans till livet eller den naturliga världen, blir bortglömda. Utan några mål som står över bevarandet av individer, vänder sig samhället mot det absolutistiska härskandet av individen och förnekar allting, inklusive död, vilket bryter den barriären.
Absolutistiska koncept fungerar i våra intellekt eftersom de är universella, och verkar beskriva en order som appliceras till varje situation. Vilken term som helst som inte har en avgörande kompromiss med livets komplexitet, och verkar ersätta en kaotisk naturlig verklighet med en numerisk eller symbolisk order, tilltalar våra inre som att besitta en okränkbar logik. Dessa är de koncept som vi vänder oss till när vi befinner oss i rädsla.
Vilken värld som helst som fungerar genom transaktion är inte så simpel och därmed är absolutistiska dogmer med motsägelser talrika. Eftersom absolutistiska tankar inte erkänner undantag, är indikationerna av dessa motsägelser demoniserade. Absolutistiska doktriner är ursprunget till religösa, teknologiska och sociala utvecklingar i Indo-Européeisk civilisation sedan kollapsen av sin ursprungliga order i den sena Vediska perioden.
I religion framställer moralen en endaste väg till "uppvaknande" ("fred" och "kärlek"), ett tillstånd där bevarandet av mänskliga liv överskrider alla andra objektiv, även om död skulle kunna uppstå för att uppnå någonting positivt för världen som helhet. Absolutistiska religioner är generellt sett dualistiska, vilket betyder att de tror att finns en annan verklighet samställd med denna i vilken en "ren" linjär order råder.
Inom teknologi, låter absolutism oss se funktionen av maskiner som åtskiljda från naturen. Naturen är oordning; maskiner är ordning. Vi tar råmaterial från naturens kaos, slänger in dem i ugnar och renar dem, formar sedan de rena elementen till maskiner. Dessa maskiner går sönder efter hand, genom entropi, vilket är en del av den kaos som vi kämpar mot med fler maskiner.
I civilisationen, leder absolutism både till okontrollerade universella koncept av det "positiva" och en attityd av våldsam kontroll av det "negativa". Ett exempel är det överanvända ordet "frihet", vilket antar att individen kan göra vad den än önskar. Inget samhälle kommer att tillåta någon att "fritt" konstruera en kärnkrafts maskin på bakgården, därmed är begränsningar rättfärdigade i form av det moraliskt "rätta".
Kontroll mekanismer fungerar genom att upphäva den objektiva, universala (en-storlek-passar-alla) existensen i form av en "rätt" väg, i vilken en linjär standard är upprätthålld och all avvikning är bestraffad. Bestraffning är en form av negativ feedback vilken antas att verka på människor precis som på maskiner, tvingandes dem tillbaka till de "positiva" incitamenten erbjudna genom konformitet. Detta kallas för "morot och pinne" - metoden.
Den mekanistiska världssynen av absolutism leder oss till att insistera att alla människor gör samma val på grund av upplyst självintresse, och agerar därmed på samma sätt när marknadskrafter är framtagna för att stödja sig på dem. Denna "osynliga hand" är förutsatt att forma kapitalistiska samhällen som helhet mot "upplysta" ("goda") slutmål, precis som "Social Darwinism" är antagen att försäkra detta, eftersom att tjäna pengar är "bra", kommer de bästa människorna i samhället att vara de som tar sig till toppen av den ekonomiska maktstrukturen.
Absolutism låter oss tro att vem som helst som arbetar inom vårt system, även om det hindrar någon som helst chans att uppnå deras mål, är "god" och att vem som helst som inte gör det är en "terrorist". Det får oss att tro på kontextlösa absolutismer och misstro vad som helst som inte passar in i den artificiella verkligheten. Det bästa exemplet är barnböcker, vilka ett århundrade sedan fokuserade på positiva attribut av livet, men som nu är aktsamma berättelser mot överträdande individuellt självstyre, oavsett hur mycket den individen överträder positiva attribut av livet.
Teknologi
Förvirrande mål och metodik är ett vanligt fel eftersom där, när arbetsuppgiften väl är erövrad eller bortglömd, finns ett behov av att finna någonting som håller en upptagen, så att man kan förlita sig på det symboliska i arbetsuppgiften - med andra ord, det som görs för att uppnå den, metodiken. Detta är fallet med teknologi. När någonting väl är utformat för att "frigöra" oss från hårt arbete, är det nu ett sätt att hålla oss bundna vid enklare men upprörande meningslöst arbete.
Teknologi är en produkt av naturen, omdirigerad genom mänsklig avsikt. Som sådan, kan den användas för att komplettera världen som helhet, eller på ett sätt som förnekar den fundamentala sanningen av vår anslutning till en helhet. Den senare användningen uppmanar ett absolutistiskt tankesätt, liknande det hos religion, i vilken vi behandlar alla situationer som metodiska problem och inte alls överväger att finna en samstämmighet mot bestående värderingar.
I en sundare värld, skulle teknologi bli applicerad selektivt. Där skulle inte finnas elektriska burköppnare eller TV-underhållning, men människor skulle ha tillgång till datorer och nätverk, såväl som till överlägsna medicinsk- och forskar institut. Medicin skulle inte försöka rädda de med medfödda sjukdomar, men skulle försäkra bättre rutinhjälp för de friska. De flesta hemmen skulle vara förväntade att fungera med elektriska vattenkokare, ugnar, och lampor, med en dator.
Lejonet och lammet
På den Högra sidan, har vi de aggressiva självhävdande typerna, och på den Vänstra, pacifisterna paralyserade av rädsla för döden till den punkt att de förnekar fullbordande. Fram och tillbaka går kriget, med oss svängande mellan katastrof för varje extremism och hyllande oss själva när det är över. Vår sida vann! Och kampen början åter igen.
Först blir vi Lejonet: krälandes vår väg ut ur en dimmigt belyst evolutions förgångna, vi dödar och äter och slutgiltigen, hävdar en civilisation. Sedan efter det att civilisationen tas för givet, och oinhägnad natur är förskjuten längre bort, blir Lammet överlägset, och snart är civilisationen uppbruten genom själviskhet. Ett annat tillstånd följer dessa, om tillväxt följer (mer sannolikt faller Rom).
Den mest sanna erövraren är inte så mycket en krigare, som en skapare; när ett område är erövrat, upprätthålls en civilisation för att bevara den i evighet. Detta kräver en medkänsla för livet likt det hos Lammet, men i en världssyn likt den hos Lejonet; detta nya djur har ingen plats i vår tid, men kommer att ersätta den.
Terror
Våra regeringar lovar skydd mot de som motsätter sig våra politiska och sociala system. Där finns alltid nya fiender, och om inte, kan vi kämpa hårdare mot de gamla. I vårt publika inre, är de "terrorister" eller "anarkister" eller "fascister" - de Andra som motsätter sig vår Order. När vi projicerar alla våra misslyckanden på sådana fiender, förnekar vi terrorn inombords.
När forskare i Sverige analyserade de överlevande av ett kidnappardrama i Stockholm, fann de att offren fäste sig vid sina förövare eftersom de sistnämnda i effekt var "försörjare" och bibehållare av offren, skyddandes dem mot en potentiell farlig extern order. Detta "Stockholm Syndrom" används ofta för att beskriva fall där de som är kontrollerade av hätsk auktoritet finner sig själva försvarandes, och till och med rättfärdigandes, den.
Vegetarianism
F.W. Nietzsche avskydde vegetarianer, för i hans ögon försökte de att undvika djurens lidande, och ansåg det vara en vinst i sig; hans syn var lik den hedniska, att lidande var en del av livet och vad som betyder något är att göra prestationerna i livet viktiga så att lidande blir sekundärt till nöje. Adolf Hitler, ingen passiv undvikare av lidande, var vegetarian. Hur är de två förenliga?
Mellan de sjuttio år som passerade mellan Nietzsches ord och Adolf Hitlers uppror, växte populationen och industriella republiker dominerade Jorden. Kycklingar var inte längre framavlade av familjer, odlande land ägda genom generationer, utan långa hopsatta köer av uthyrda människor slaktade kycklingar massproducerade i gigantiska lador. Detta sätter en prislapp på naturen, och delar upp naturliga ekosystem i tillgångar.
För denna anledning är många moderna vegetarianer och veganer köttundvikare eftersom de är kött-industri-undvikare, med den inneboende insikten att när som helst någon använder monetärt värde för att dela upp naturen, finns där ingen slut punkt och allt kommer att bli sålt och massodlat tills döden är markens order. Det är klokast att se detta "livsstils val" för vad det är undermedvetet: en självförnekelse från ett industriellt ägarskap av det som endast tillhör sig själv.
Dysgenik
Moderna samhället skulle vilja tro att det är fritt från någon form av fortplantnings problem, men att inte göra ett val över vad som är önskvärt är att välja den minsta gemensamma nämnaren. Vårt samhälle belönar de som är mest inoffensiva och sannolika till att lyda normaliserade kontroll system, därmed avlar vi sakta fram en skörd av dårar. De har grundläggande intelligens, men saknar moral och ledarskaps kapacitet; en studie utav historien avslöjar att denna typ av person är vanlig när som helst ett stort rike har kollapsat. De har de ytliga förmågorna hos de som grundade riket, men saknar djupet av förståelse som tillät det att bli.
Familj och Kvinnor
Fysiska sensationer är del av redskapen i livet och inte målen för ett kreativt intellekt. Sex som mål är en produkt av försiktig marknadsföring av det förbjudna än ett mål av merit. Annonseringsreklam skulle kollapsa om sex inte var både ett tabubelagt ämne och någonting som lätt säljer, även som enda form av bild via tonårsmodeller i klädeskataloger.
Vår industriella och moraliska syn på sexualitet har lett oss till att dra slutsatsen att slutmålet i relationer både är en absolutistisk "kärlek" och lättillgänglighet till sexuell tillfredsställelse, som skapar en neuros av människor alternerande mellan religiös kärlek och degraderad sexualitet. Det är friskare att inse att slutmålet i heterosexuella relationer är kamratskap, ett kämpande partnerskap för att skapa ett hem och producera ättlingar.
Där finns ingen högre komplimang som man kan ge till en person än att vilja fortplanta sig med dem, och om denna ättling är förbilligad, har det inget värde. För de intellekt som är kreativa, existerar relationer så att man kan finna en passande kamrat med vilken att dela de mest heliga band av mänsklig existens. De två är förenade i livet, och deras oersättbara tid är spenderad med varandra, och i det nya livet, då deras blåkopior är kombinerade till att skapa barn.
Könskrig ockuperar mycket av vår media. Det är proklamerat att män och kvinnor är "jämlika" och därmed är förväntade att handla med jämlika kapaciteter, förnekandes skönheten i skillnaden mellan dem. Att män är klantskallar där kvinnor är magiker, och kvinnor förvirrade där män är upplysta, är en form av naturlig specialisering och variation, och att försöka normera de två är att förstöra deras unika roller och slutgiltigen, avlägsna makt från dem, även om de tjänar samma mängd pengar.
"Jämlikhet" mellan könen kan inte ske utan att förstöra det som gör varje kön unikt. Vi kan välja att uppoffra vår unikhet i politikens namn, eller inse att könlig "jämlikhet" och konflikt mellan könen är en form av politisk trend under de senaste tusen åren, och slutgiltigen, skapar varken jämlikhet eller rättvisa, utan ett fortgående utbyte av hat och mer frakturerade, manipulativa relationer.
När ödlor försöker vinna, finns där både jakt, för att fastställa att hanen åtminstone är fysiskt kapabel till att matcha sin potentiella maka, och ett test av ömhet, för att se om hanen är kapabel till tillräckligt medkänsla för att framavla en ny generation av ödlor som också de är begrundande. Naturen föredrar inte bara den största besten, heller inte den mest intelligenta, utan en blandning av de faktorerna och många fler.
Ska vårt samhälle skrämmas av "ojämlikhet" så att det, genom mekanismen av naturligt urval enligt finansiell vinst, väljer att framavla män och kvinnor till samma djur med olika könsorgan, kommer det intrikata system som varje människa väljer maka efter att bli upplöst, och istället för att överväga oändliga karakteristiker överväga få, framavlandes människor med en minsta gemensamma nämnare mentalitet.
Bigotteri
Det är nödvändigt och essentiellt att vi är förmögna till att lovorda eller kritisera aspekter av alla ting, inklusive deras existens som fullständiga enheter.
Detta måste även inkludera en analys av genetiska skillnader mellan raserna, och oanpassbarheten i vissa populationers existens bland andra; dock, när denna process degenererar till bigotteri är det destruktivt. (Om ras- och kastblandning är problemet, är slutet på blandning lösningen, inte att förgöra en kast).
Bigotteri är att beskylla externa enheter för ett problem som slutgiltigen finnes inombords. I kasten av Indoeuropéer, kan det vara sant att vissa raser eller religiös-etniska grupper inte hör hemma med våra egna, men det är sanslöst att skylla på dem; problemet är att Indoeuropéer släpper in dem till vår civilisation, och lösningen är att ändra på attityder så att det inte längre förekommer.
Att låta frustration gå utöver dessa grupper är en självbekämpande handling som inte tillfälligt är utan heroisk värdering. Heroism siktar på att förändra en situation, och det uppnås genom att omforma det Indo-Européeiska samhället så att degenererade handlingar och olämpliga kulturer inte är välkomna, oavsett i vilken form eller framträdande de anländer i.
Symbolik
Zen och den Östra mystiska erfarenheten lär oss att misstro både symbolik och ego, men dessa misstroenden blir snabbt mål i och av sig själva, så att heroisk fokus går förlorat i introspektion. Allt i livet som vi känner till kommer via metafor, inklusive token eller symboler, oavsett vilken väg av tro vi väljer.
Likt de flesta metoder, om metoden av metafor används enligt friska, rationella värden, är det produktivt, och om inte, destruktivt. Våra värden måste överskrida tendensen till att acceptera dessa lager av metafor som verkligheten själv, så att vi kanske misstar tillvägagångssätt (fysisk värld, token) som slut (mål, mening).
Precis som kropp och intellekt presenterar en paradox för oss som löses i helheten, gör också tillvägagångssätt och slut det; vår fysiska värld är ett medium genom vilket vi skapar förändring, men att bibehålla det friskt är en del av vår målsättning, för det är helheten av verkligheten och det som livnär oss.
Nationalism
Vilken stam som helst som önskar fortsatt existens måste sätta sig själv etniskt och kulturellt i karantän från andra, men inte på ett absolutistiskt sätt; det förblindar inte sig själv mot omvärlden. Man kan ha vänskapsrelationer, och sannerligen djup och långvaraktigt förtroende och platonisk kärlek för människor från andra stammar, utan att fortplanta sig med dem och assimilera dem.
Nationalister måste fokusera på att inte degradera andra kulturer, utan att hylla sin egen, att nära det som gör den unik och gynna evolution inom den så att den kan nå sin högsta punkt av anpassning. Vänskapsrelationer och att bry sig om människor från andra raser påminner oss om att andra, också, har en plats i den naturliga ordningen, oavsett hur olika de må vara.
Fiende till alla folk är internationalism, eller en-storlek-passar-alla synen på kultur. Internationalism grupperar oss alla i kosmopolitiska städer där det inte existerar en delad kultur förutom pengar och nymodigheter, så att vi inte har några ihållande värden och lika gärna kan förenas till en medelmåtta av varandra. Detta förstör vad som har tagit tusentals generationer att bygga upp, och eliminerar variation.
Vilket samhälle som helst av en mångkulturell natur, i vilken många etniciteter samverkar, är kvickt assimilerad av sina hybrider. För att undvika detta slutresultat, kommer Svarta Pantrar, Nynazister, Sionister, Aztekiska och Asiatiska separatister överens om vissa värderingar, och borde se varandra som allierade, och, om de kan överkomma ömsesidig rädsla för Olikhet, potentiella vänner.
Artighet
Vår absolutistiska världssyn får oss att tro att vårt samhälle befinner sig på vägen till det rätta sättet att leva och därmed är vad som helst som inte är med oss, mot oss. Vi uppfinner regler av artighet inom vilka vi kan diskutera förändringar, men genom naturen att inte förolämpa de som är investerade i det nuvarande samhället, förbjuder artighet diskussion av vilken förändring som helst i det nuvarande systemet.
För de som avviker till den grad, uppfinner vi en stereotyp per generation med vilken att baktala våra fiender med, vare sig "drog missbrukare", "hackare", "anarkist", "rasist" eller "terrorist". Dessa mål hoppas kunna bortförklara dysfunktionaliteten, men eftersom sjukdomen är intern, skapar de istället en ologisk publik förklaring och privat paranoia.
Vår sociala mentalitet blir anpassad efter att se artighet som en standard av lydighet som separerar oss från de "dåliga människorna", därför är vem som helst som avviket från artighet sedd som en fiende, oavsett deras avsikt. Artighet används för att reglera vad som kan diskuteras. 1950-talets konservativa McCarthyiter och 1990-talets liberala Clintoniter är samma djur, som använder sig av artighet för att förbjuda avvikande diskurs.
Alla är immobiliserade av sina jobb och ett behov av att självsaluföra och därmed inte att förolämpa. Neutraliserade genom uppfyllande av en socialtdefinierad arbetsuppgift, flyr de in till sina privata världar på deras fria tid. När de är äldre, inser de att de har varit fångar i sin egen självimage.
Utmaningar av en "greppa ringen" natur finns i överflöd men dessa skapar ingenting och är utformade av andra behov, inte hos det egna eller naturen som helhet, och är därmed ouppfyllande som arbetsuppgifter. Artighet tillåter oss inte att kritisera denna helhet, därmed går vi in i förnekelse av dess långsiktiga konsekvenser.
Jobb
Den moderna uppfinningen av "jobb", i motsats till livsuppgifter, är destruktiva för två anledningar: passivitet och absorbering.
När man går till ett jobb, är det en av många valbara platser att praktisera en dåligt definierad specialisering, därmed finns det betydligt lägre arbetssäkerhet än i tidigare eror. Vidare, jobbet att ha en icke fastställd roll kan bli eliminerad eller arbetsplatsen kan ändras enligt hugskott från tyranniska chefer.
På grund av detta, en som utför ett jobb, även i yrken, är knuffad in i en passiv roll att rätta sig efter ett system. Alla objektiv är indirekta, eftersom intäkter inte korresponderar exakt till att vara den bäste på vad man gör. All interaktion kräver erkännande av andras auktoritet, och att inte förolämpa medarbetare. Därmed är man tvingad in i ett passivt och fogat sätt att tänka.
Absorbering uppstår för att jobb tar upp så mycket tid, och lämnar lite rum för självförbättring. När arbetsdagen är över, finns där fortfarande många arbetsuppgifter att uppfylla för att hålla hem (och familj) fungerande, och dessa tar upp det mesta av den övriga "fria tiden". Utmattad, kan man inte fullfölja något seriöst arbete utanför jobbet, och är därmed när man bemöter vilken annan arbetsuppgift som helst en "helgmänniska": någon som vet lite och inte har angränsande tid att lära, och är därmed ännu mer i auktoritetens och förolämpningen av andras våld.
Nynazister
Vad som ersatte den Nazistiska rörelsen från 1930-talet och 1940-talet var ett "nynazistiskt" koncept som försökte att anpassa Nazistiska ideal till den dåvarande politiska situationen. National Socialisterna i Tyskland trancenderade modern politik med dess dysfunktionella avskiljning mellan Höger och Vänster, innehållande en holistisk syn i vilken grön politik och nationalism samverkade som delar av samma impuls.
Fastän karriärmedvetna Vänteranhängare diskuterbart är mer vilseledda, är "nynazister" orealistiska genom att förutsätta att allt skulle vara väl med vårt samhälle, om raslig jämlikhet blev förbjuden och/eller inkräktande populationer blev avlägsnade. Detta är inte sant; vårt moderna samhälle är baserat på misslyckande och måste bli fullständigt omgjort, med en synpunkt som inkluderar nationalism lika mycket som andra friska värden förenade till en central idé vilken inte ensam är begränsad till endast raslig separatism.
Vad som drabbar National Socialism och alla andra moderna väckelse rörelser så här långt är att de har försökt återinföra värderingarna från dåtiden med hjälp av moderna metoder. Regering kan inte ta kulturens plats, inte heller skapar doktrin den finkänsliga inlärningen på alla nivåer i samhället som behövs. Nazism var en politisk rörelse som hade kulturella effekter, men vad som behövs är en kulturell och filosofisk rörelse; dess abstrakta ideal kan sättas i effekt med politiska metoder efter behov, men dess primära ändring kommer att bli intellektuell och social.
Fred
Spirituell "fred" är inte detsamma som politisk "fred". Att finna spirituell fred är att vara i balans med funktionen av helheten och dess metoder, därmed att vara ostörd av vad man måste göra och undergå eftersom det, oavsett dess komfortabla nivå, leder till positiva slutresultat. I detta inre stadium, är både "godhet" och "ondska" metoder för att uppnå ett mål av välmående för det integralistiska universumet.
Det betyder inte att bli passiv, eftersom det är att skickligt lura världen att anta att den inte kommer att dra nytta utav vår naturliga aktivitet, vilket inkluderar lidande och död. Rädsla för ondska är en lättare motivation än kärlek till helheten, och därmed villighet till att använda dess metoder av godhet och ondska.
Kristna
Judekristendom är uppenbarligen en destruktiv kraft i moderna samhället, men den är en symptom av degenereringen av samhället som helhet, och att enbart eliminera den kommer inte att bota det moderna samhällets sjukdom. Vidare, människor som helhet söker ett sätt att uttrycka deras spiritualitet och har i tidigt minne i Väst, förlitat sig på Kristna kyrkor för detta.
Vad som därför måste bli gjort är att omforma den Kristna religionen till någonting som bär de ursprungliga Vediska idealen, inklusive integralism, så att Indoeuropéerna som helhet i framtiden kommer att kunna skapa övergången till en religion som fortsätter den Vediska själen. Eftersom alla spirituella trosuppfattningen endast är åskådningar av en sanning erhållen från en singulär verklighet, är det möjligt att använda valfritt nummer av sätt att tänka, inklusive Kristendom, Buddhism, Vetenskap, Hinduism och Islam, för att nå det målet.
Där finns en handfull av Kristna som har feltolkat sin egen religion på ett så friskt sätt att de har återuppfunnit det, till exempel Meister Eckhart eller Arthur Schopenhauer. I deras intellekt, är felen med Kristendomen vanliga i ett stadium hos alla civilisationer, och när civilisationen är frisk, kommer de positiva aspekterna av religionen att dominera dess neurotiska idéer.
Som F.W. Nietzsche poängterade, är den primära sjukdomen hos Judekristet tankesätt dess tro på medlidande, genom vilket vi höjer vårt självförtroende då vi ger till andra. Som med drogmissbruk, vilken introducerad stimulans som helst skapar en korresponderande depression i dess närvaro, och formar därmed beroendets mekanism. Det är viktigare att målsätta denna mekanism, som uttryckt i absolutistisk moralism, än att målsätta dess bärare.
Evolution
Mänsklig evolution inträffar genom flera "loopar", eller cykler i vilka mönster är prövade och sedan testade för anpassningsbarhet, av intern transaktion innan en civilisation passerar testet nödvändigt för det att kunna överleva autonomt.
En av dessa loopar är ett test av ledarskap med teknologi, och moderna samhället är ett nödvändigt steg som antingen kommer att ta död på oss om vi är oförmögna att leda oss själva, eller ta oss till ett högre tillstånd. Teknologi tillåter oss att verka utan att vara direkt beroende av naturen, och därmed är det i sig själv ett test på våra mål.
Om vi återgår till introspektion och passivitet efter att ha förlorat beroende av den naturliga världen, har vår förmåga att leda blivit effektivt upplöst och därmed kommer vi, som vilken annan organism som helst utan kontroll, att konsumera all tillgänglig mat och förgöra oss själva inombords.
Judar
"Juden är vår olycka", sade en känd ledare. Ett bättre sett att se på den här situationen: Juden är endast lämplig inom Judisk kultur, som naturligtvis gällande värderingar är exklusiv för grupper, och kommer Judiska värderingar i konflikt med andra kulturer, skapas en brist på samstämmighet och därmed degeneration.
Internationalister, eller grupper som har förlorat en ensam tydlig rasmässig tradition, som till exempel Judarna, har naturligtvis för länge sedan förlorat samstämmighet och därmed fallit tillbaka på den minsta gemensamma nämnaren. Detta är antingen blind övernaturlighet, eller en rovdjursaktig materialism, där båda är uppenbara i Judendom.
Den genetiska typen som utvecklas under de omständigheterna kommer att vara slug, men kommer ha grundläggande värden och sakna heroism. Judisk historia i Indoeuropéiska kulturer antyder definitivt denna typ, då de konstant har varit involverade i att sälja degenererade produkter, arbetande mot kulturell samstämmighet och fragmenterad nationalitet genom att främja den "moraliska" inbjudningen av andra populationer för att kunna vistas ibland dem.
Sympati för Judarna är en välkommen praktisering. Då de har förlorat sina nationella rötter, är de en vilsen stam som för alltid är alienerad, eftersom den - var den än går - är en outsider. Detta utanförskap åsamkar sig en raffinerad förbittring som är grunden till det parasitiska och destruktiva beteende riktat mot stamvärden. Sympati, och att flytta dem till ett nytt landområde att leva på, förbättrar detta tillstånd.
Den korrekta strategin med vilken internationalistisk grupp som helst är att inse att de inte tillhör någon nationell population, och att exkludera dem från det kulturella och ekonomiska livet. På detta sätt kommer de fridfullt åter att slå sig ner i sina politiska hemländer.
Religion
Två vägar kan hittas i processen av religion, där dess mål är att ge mening till livet trots personlig mortalitet. Den första kan bli hittad i Asien, där en nullitet till personligt lidande och död är dominant, och den andra i Israel, där en övernaturlig verklighet är påtvingad den naturliga, fysiska verkligheten.
Indoeuropéer har tagit en mellanväg. Medan de erkänner högre värde, är det sett som existerande i denna värld och dess fortgående liv, och detta värde är ansett att vara viktigare än det ofrånkomliga lidandet och döden vilket vi alla upplever. Vi kan inte stoppa döden eller lidandet, så gör dem meningsfulla.
Detta synsätt kräver att se livet som en process och inte som materiella ting, eller övernaturliga symboler. Naturliga ting är hjälpmedel till en kaskad av slutresultat, från vilka vi erhåller mening. Denna mening är vårt slutmål, och den är kontinuerlig likt livets process, därmed stödjer integralistisk verklighet både naturen och formandet av denna genom heroism.
Trots en modern teknologisk tendens till att dela in system av tankar i underavdelningar efter funktion, finnes religion i all ting, då den är en del av en kontinuerlig process av tankar. Konst, filosofi, musik, och politik - alla reflekterar de idéer vi använder för att påtvinga våra värderingar på världen. Antagande att de existerar självständigt, eller utan att vara motiverade av ideologisk tankegång, är ett misstag.
Negrer
Uppenbarligen är varje ras annorlunda, och har olika förmågor, oavsett vad nya högpolitiska trender inom genetik påstår. Den begynnande vetenskapen i genetik har gjort många misstag, vanligast i att förutsätta en falsk definition av "ras" och därmed högljutt "avslöja" den med ifrågasättbar vetenskap, med tanke på avsaknaden av visshet inom ämnesområdet.
Emellertid, det är inte viktigt om Negrer är mindre intelligenta, mer våldsamma, mer benägna till venerisk sjukdom eller självdestruktivt beteende. Nationalismens utmaning är att varje grupp ska ha sin egen yta, och inte vara dominerad av andra, eller blandade med andra, vilket uppnår samma sak (assimilation).
På grund av detta, är det nödvändigt att Indoeuropéer blir exkluderade från Afrika, och att deras eget samhälle utan harm eller förbittring isolerar sig själv från alla andra etniska grupper. Hat är meningslöst, och förnekar de som är förtjänta av respekt bland Afrikanska populationer.
Avfolkning
"Vad ska man göra, när ett skepp som bär hundra passagerare plötsligt kapsejsar och det endast finns en livbåt? När livbåten är full, kommer de som hatar livet att försöka lasta det med fler människor och kommer som resultat, att sänka det. De som älskar och respekterar livet kommer att ta skeppets yxa och hugga av de extra händer som hankar sig fast på sidorna av båten" - Pentti Linkola.
Det finns för många människor. En värld av sex miljarder leder till en exponentiellt ökande överpopulation av människor. Moral och socialekonomiska påtryck tillåter inte detta att hända just nu, men undvikandet av populations begränsning garanterar död inte bara för den mänskliga varelsen men även för dess planet.
I detta finns en konflikt mellan heroism och moralism. Heroism skulle låta oss sträva mot det högsta målet, det av säkerhet och kontinuerlighet för allt liv, där moralism jämlikt skulle låta oss rädda varje mänskligt liv och inte överväga konsekvenserna för helheten.
På grund av detta, måste mänskligheten komma över moralism. Populations begränsning kan i denna generation bli uppnådd med selektiv sterilisering och raslig separation, vilket stoppar den dubbla population av ökad immigration (det är en "flyktsventil" i den utvandrande populationen, som uppmanar till ökad fortplantning, och tar in invandrar grupper till rikare samhällen där deras traditionella fortplantnings metoder resulterar i högre överlevnadsstatistik, tack vare första världens sjukvård).
Om färre människor befolkar Jorden och de är av en högre kvalitet (matchad intelligens, karaktär och välbyggd kropp), kommer både mänskligheten och naturen att vara vinnare.
Droger
Inget samhälle har en ursprunglig tabu på droger, förutom de substanser som har visat sig vara så direkt beroendeframkallande att de skapar synlig social degeneration (opiater). Vårt moderna samhälle, som inser att droger kränker vår absolutistiska världssyn genom att tillgodose med alternativa sätt att tolka våra perceptuella data, har klumpat ihop och förbjudit dem alla.
Hallucinogener är de mest skandalösa eftersom de visar för oss att världen existerar som data, och att vår tolkning av den kan bli förändrad, vilket avslöjar hur icke-absolutistisk vår vision av verkligheten är. Detta upprör både kontroll mekanismen av det industriella samhället, och de religiösa känsligheterna hos övernaturligisterna som Kristna och Judar. Hinduism, Buddism och Islam har inte erfarit dessa problem.
I Väst, har rädslan för droger och genomdrivandet av deras förbud skapat den mest hämmade regimen någonsin, i vilken ett litet telefonsamtal som antyder att droger kan finnas på en plats, leder till en omedelbar polisrazzia med maskingevärsutrustade specialinsatser. Dock, på grund av att vi lever i en tid där varje liv är jämlikt, är det ansett som ont att föreslå att vi minskar på denna genomdrivning, då "jobb kommer att gå förlorade".
Tabu
Vissa beteenden är motproduktiva till den grad att de inte är tolererade, som till exempel barn pornografi och incest. Andra är "tabu" eller förbjudna genom sociala regler utan en nödvändig motsvarighet i den naturliga verkligheten. De som inte kan se skillnaden är fångade i samma paradox som de som protesterar mot fascism.
De flesta som finner fascism stötande påstår att det begränsar "individuella friheter", men deras tro rinner ut i förvirring då de är tillsagda att många hellre skulle vilja ha fascism; det är deras val, och om de har frihet, kan de inte då få ha fascism? I detta ser vi hur absolutismer såsom "frihet" och "tabu" är konstruerade av känsla och inte logik.
IV. Förändringar - Personligt
V. Förändringar - Samhälle
VI. Avslutning
Resurser för fortsatta studier:
Illiaden
Bhagavad-Gita
Om sanning och lögner ur en icke-moralistisk synvinkel
Samling av Pentti Linkola
FC Manifestet av Ted Kaczynski
Nihilism av S.R. Prozak