Nihilism FAQ - v.0.3

Vad är den historiska kontexten bakom filosofisk nihilism?

Nihilism kommer från det latinska nihil, som betyder "inte någonting" eller "det som inte existerar". Redan under antiken fanns det grekiska filosofer, varav de framstående var skeptikerna, som förnekade att det finns sann och objektiv kunskap. De antika skeptikerna hänvisade bland annat till våra sinnens bedräglighet. René Descartes var nästa filosof som fortsatte skepticismen i en metodologisk form, d.v.s. han antog hypotetiskt skeptiska argument för att se hur dessa skulle förändra hans syn på kunskap. I modern filosofi finner vi dock Friedrich Nietzsche, som tydligast tar avstånd från både kunskapsteoretisk och moralisk objektivitet. Detta lade grunden till en filosofisk nihilism, som betonade perspektivdifferentiering, individualitet och estetik över moralisk universalism.

Vad är er definition av nihilism?

Vi använder oss av den vedertagna filosofiska definitionen, d.v.s. ytterlig skepsis, eller tron på att objektiva sanningar och objektiva värden inte existerar. Vår teoriska och praktiska användning av begreppet tillämpas utifrån en nietzscheansk filosofisk tradition.

Vad är relationen mellan nihilism och idealism?

Filosofisk realism förutsätter att det existerar en objektiv verklighet oberoende vårt medvetande. En optimistisk realism hävdar att vi kan få god, eller t.o.m. sann, objektiv kunskap om den verkligheten. Nihilism förkastar tron på ett sådant kunskapsbegrepp och hänvisar traditionellt till bedrägligheten hos våra sinnen, men även möjligheten av logiska begränsningar i form av exempelvis Gödels teorem. Om vårt medvetande påverkar uppfattningen av verkligheten, uppstår frågan om vad som tillhör vårt medvetande och vad som tillhör verkligheten i sig. Idealism är den filosofiska inriktning, som hävdar att verkligheten i olika utsträckningar är en produkt av medvetandet och består av idéer, d.v.s. yttervärlden speglar vårt medvetande. Från nihilistisk skepticism når vi alltså fram till en idealistisk ståndpunkt, varav den post-kantianska skolan betonas här på Svenska Nihilistsällskapet.

Hur kan ni tro på någonting, om ni nu kallar er nihilister?

Därför att vi använder nihilism som en tankeprocess, inte som ett slutmål i sig. Människor som anser att ingenting är värt att göra, därför att ingen sanning existerar, kallas fatalister. Att vara fatalist är att ge upp hoppet om livet och i stället falla tillbaka till en bekväm position i passivitet. De flesta människor i dagens moderna samhälle är i stor utsträckning fatalister.

Vi försvarar en produktiv syn på nihilism, där reduktionen av känslor, idéer och moral tillåter oss att tolka verkligheten konkret och utan onödig information. Detta väljer vi att kalla för "aktiv nihilism", d.v.s. en kreativ och medveten nihilism, i motsats till den moderna "passiva nihilismen", där individen redan har gett upp, och inte vågar skapa nya värden - och därmed mening med sitt eget liv.

Är ni inte egentligen en nationalistisk och fascistisk rörelse, som låtsas vara "nihilistisk"?

Svenska Nihilistsällskapet följer ingen bestämd ideologi eller religion, utan har som mål att utgöra en aktuell resurs för filosofisk nihilism. Däremot betonar vi genom den nietzscheanska traditionen vissa ståndpunkter, varav förkastandet av kulturell universalism (globalisering) och demokrati är delar av vad vi står för. Åsikter som företräds av enskilda kolumnister överensstämmer inte nödvändigtvis med dem av SNUS.

Varför är ni negativa till moral?

Moral, så som uppfattad i dualismen om ont och gott, är en produkt av judendomen, som ursprungligen kom till Europa via en av sina förgreningar, kristendomen. Moral skapar ofta en binär världsbild där vissa idéer och handlingar är förbjudna och andra är tillåtna, d.v.s. "moraliskt försvarbara". Detta gör att moralen omvandlas till en konstant lag och blir själva "idealet" i sig. Nihilism bryter ner alla vedertagna konstanter, vare sig de är moraliska eller etiska, och låter individen agera och tänka både självständigt och flexibelt. För nihilisten är moralen inte ett slutmål i sig, utan en metod, ett tillvägagängssätt, för att uppfylla en viss idé eller ett visst ideal. Vi är kritiska till moral som fenomen därför vi anser att det hämmar tankekreativitet och handlingskraft.

Är inte nihilism bara ett annat ord för relativistisk teori?

Detta är ett vanligt missförstånd. Relativism är tron på att det inte existerar en gemensam ram för individers subjektiva tolkning av verkligheten, vilket därmed sätter all absolut sanning ur spel. Det är frestande att följa denna väg, eftersom det per automatik innebär att individen i fråga, paradoxalt nog, gör sin egen åsikt till absolut och okränkbar. Då ingen gemensam nämnare mellan två eller flera idéer existerar, kan heller ingen värdebildning inom ett visst värdesystem skapas. Detta är dock en logisk vurpa: Om alla idéer är relativa, innefattar det även idén om relativism. Nihilism är en skeptisk filosofi, kritisk till objektivitet, men därmed inte en ren relativistisk teori, eftersom den tillämpas för att uppnå mental klarhet och en så realistisk tolkning av verkligheten som möjligt. På Svenska Nihilistsällskapet betonar vi olika perspektiv på verkligheten, men klargör även vad vi anser vara gemensamma referensramar som gäller för alla människor, baserat på historia, tradition, filosofi och vetenskap.

Hur tillämpar jag nihilism i mitt dagliga liv?

Alla människor tar till nihilism då de inte orkar med omvärldens krav. Då släpper de nämligen allt runt omkring sig och fokuserar endast på det absolut viktigaste. Man kan säga att detta är ett simpelt men effektivt exempel på hur nihilismen kan användas i vardagliga sammanhang; genom att ständigt omvärdera moraliska och etiska konventioner kan individen välja flexibla lösningar på problem för att sträva mot och uppfylla sina dagliga ideal.

Existerar det en nihilistisk kultur eller nihilistisk konst?

På sätt och vis speglar den moderna samhällskulturen i västvärlden en nihilistisk inställning, i det att den har kommit att utveckla en uttrycklig skepsis mot fenomen som absolutism, universalism och objektivitet. Å andra sidan finner vi en mängd exempel på att den moderna människan fortfarande tror på absoluta och universella etiska ståndpunkter, exempelvis människans egenvärde och det demokratiska styrelseskicket. Vi befinner oss med andra ord både i en nihilistisk och en anti-nihilistisk kultur, och det ena fenomenet verkar spegla det andra.

Nihilistisk konst skulle vara sådan som betonar andra värden framför universalism och moralisk absolutism, exempelvis estetik, intuition, magi och andlighet. En konströrelse som explicit förkastar universalism, speciellt moralisk sådan, är heavy metal, sprungen ur band som Black Sabbath och senare utvecklad mot en stark nietzscheansk nihilism av band som Burzum, Immortal, Emperor, At the Gates, Morbid Angel och Beherit. Heavy metal är en av de få musikgenrer i modern tid, som öppet tagit avstånd från organiserad religion, modern livsstil och demokrati, och istället betonat natur, instinkt, kamp, äventyr och andlighet.

Är inte nihilism bara en postmodern företeelse, som senare kommer att spela ut sin roll?

Postmodern filosofi delar vissa drag med nihilism, mer specifikt kritiken av objektivitet och konstanta värden. Men postmodernism måste förstås som en reaktion på modernism och modernitet, och inkluderar aspekter som en likgiltig, självironisk attityd till fenomen i det moderna samhället. Nihilism härstammar från en helt annan filosofisk tradition och delar inte dessa aspekter av postmodernistisk teori. Postmodernism och nihilism är alltså inte samma sak.

Oavsett inställning till postmodernism, försvarar Svenska Nihilistsällskapet filosofisk nihilism på ett annat plan. Vi förnekar uttryckligen att livet besitter en moralisk mening eller ett högre syfte. Vi använder nihilism både som utgångspunkt och metod, och gör detta oberoende av historisk kontext. Nihilism för oss är alltså inte ett tidsligt fenomen, även om filosofin möjligvis har fått ökad exponering i västvärlden under 1900-talet och framåt.