Candlemass

Ytterst inflytelserikt doom metal-band på 90-talet, som tog grunduppbyggnaden från Black Sabbaths musik, överskred den, och lyckades därmed uppnå en ny form av musikaliskt och konstnärligt uttryck.

Epicus Doomicus Metallicus Black Dragon 1986 43:06 minuter

En simplistisk kontext bestående av repetitiva riff, som balanserar mellan låga tonskalor, utgör här ett underlag för vidare musikalisk utveckling. Djupet i det instrumentala uttrycket, banar väg för en förlängd melodisk process, och lyckas hålla denna på en så hög musikalisk nivå, att en inneboende dynamik ger sig till känna.

1. Solitude 2. Demon's Gate 3. Crystal Ball 4. Black Stone Wielder 5. Under the Oak 6. A Sorcerer's Pledge

Basen, som är starkt dominant och melodidrivande, samverkar med sångarens klara röst, och formar tillsammans en genomgående rundgång, som ibland sätts ur spel, genom abrupta rytmikförändringar och soloframträdanden på gitarr. Utifrån detta formas en onekligen vacker musik, vars mörka och morbida teman uttrycker både reaktionärt allvar, och ironisk humor. Detta reflekteras bland annat av ett visst musikaliskt parti, där Alice Tegnérs "Gläns över sjö och strand" används som stoff för att håna det heliga och dogmatiska.

Det artistiska samspelet är precist och känslomässigt, men samtidigt självreflektivt och realistiskt. Candlemass utnyttjar förmågan att bibehålla en strukturalistisk harmoni, vars uttryck har full potential att förgrenas ut i varierad intensivitet och expressionism. Där finns en grundläggande vilja att lyfta upp romantiserade upplevelser av de mörka sidorna i mänsklig existens och stirra dem rakt i vitögat. Som om sorg, magi och död var upphov till världslig lycka och sanning, konstruerar dessa gotiska själar ett episkt ornament, vars innandömen tilltalar oss under de mörkaste av nätter, i stillhet och kontemplation.

~ Alexis