Lokalkultur är effektivare än statlig byråkrati
Helsingborgs Dagblad publicerade en artikel i dag, som pekar på vad jag har försökt säga ganska länge nu, nämligen att vi måste återuppbygga ett lokalt engagemang bland människor om vi vill bekämpa brottslighet, parasitism och dekadens:
För en dryg vecka sedan berättade Landskrona Posten om Eva Karling och hur hon arbetade för att dra igång privat bevakning av villorna i hennes kvarter. Dagen efter att artikeln publicerades höll Eva Karling tillsammans med kommun och polis i ett informationsmöte i stadshuset. Intresset för privat bevakning visade sig vara stort.
– Ja stolarna räckte inte till. Det kom flera representanter från andra områden i staden, säger Eva Karling och berättar att hennes eget område började med den privata patrulleringen redan dagen efter mötet.
Från Linds hamn och upp till Borstahusgumman är det nu 76 hushåll som har gått samman för att bekosta den inhyrda bevakningen. Även hushåll som befinner sig på motsatt sida av Strandvägen har visat intresse. Till dess att det har bildats en separat klubb för dem är de med och delar på den pågående bevakningen. Även ett tiotal villor som befinner sig norr om Borstahusgumman har signalerat att de är intresserade av bevakning och ska nu hyra in ett bevakningsföretag.
Att hyra in privat bevakning är en desperat lösning och egentligen inte rätt utveckling, men vad vi ser är att människor nu börjar gruppera sig lokalt och finna egna lösningar bortom statens eviga tjat om fler poliser och lagar. Det absolut bästa hade varit om vi uppmuntrat till en starkare lokal sammanhållning i mindre städer och byar. På så vis håller folk lättare koll på vilket klientel som rör sig i vissa områden, vilka personer som verkar skumma, och kan mer effektivt hjälpa varandra att bevaka bostadsområden när polisen inte kan göra det.
Det finns ingen genväg för att stoppa brottslighet, förutom att stärka lokalkultur och använda styrkan i enhet mot brottsliga element i samhället. När man väl lyckas identifiera dessa element, ska dem bort till varje pris. Jag bryr mig inte om vi skickar dem till Sibirien, använder dem som bränsle för att värma upp husen, eller bara exkluderar dem från välfärden, men dem måste avlägsnas från systemet. Att placera dem i fängelse är ingen lösning och det stillar knappast oron att veta att vi indirekt håller dessa människor vid liv med våra skattemedel. Destruktiva människor har ingen plats i framtida samhällen, som vill undvika att förvandlas till ett nytt Landskrona. Detta säger jag inte för att förtala Landskrona, utan för att använda det som ett exempel på vad som händer när en lokalbefolkning förlorar kontrollen över destruktiva element.
Jag är säker på att privat bevakning kommer att ha positiv inverkan på vissa områden ur ett kortare tidsperspektiv, men i slutändan måste människor gå samman och börja ta ansvar för sin egen bygd. Det var det man gjorde förr när man identifierade vilka familjer och släkter, som alltid ställde till med problem. Då frös man ut dem ur lokalgemenskapen och tvingade dem att bo på avlägsna platser. I dag har välfärdssystemet lovat att ta hand om alla dessa människor, men det blev aldrig som vi tänkte. De växte, blev fler, och började parasitera på hederliga medlemmar av samhället. Vi måste börja tänka i produktiva banor och återuppbygga en social gemenskap, som effektivt upprättar band mellan hederliga, hårt arbetande människor i samhället. Kulturen måste få en nytt värde i vårt torra, svenska klimat där alla vill sitta hemma och låta poliser ta hand om restprodukterna av vår oansvariga och individualistiska livsstil. Det kostar oss ingenting mer än socialt engagemang, men kan rädda våra samhällen från krafter som hotar att förgöra dem.
