Varför jag tar Lidl i försvar
För den breda massan existerar inte begreppet "framtid"
Det finns hos de allra flesta människor i vårt samhälle en tendens till att ignorera problem, som inte omedelbart framstår som kritiska eller hotande. "Det som jag inte ser, kan inte skada mig", lyder logiken hos de som endast har en spännvid på högst en vecka när det gäller att planera sina liv. Denna tendens är särskilt vanlig inom den svenska kulturen, där vi lär oss att tänka oss samhällsproblem i termer av brott mot formella sociala regler, inte som fenomen som kan skada vårt samhälle på lång sikt. "Om det inte stör dig, ska du inte klaga", säger vi till de som vill bromsa invandringen, tillsätta kompetenta politiker och förenkla vår livsstil för att ta vara på miljön. Vi ignorerar konsekvenserna i framtiden och ser oss blinda på nuet. Det är lagen hos den breda massan och anledningen till att Sokrates både uppfann demokratin - och därefter förkastade den.Ett aktuellt exempel på detta var när en Lidlaffär för några dagar sedan blev avslöjad med att hälla ett giftigt rengöringsmedel över matrester för att bli av med hemlösa, som skräpade ner området medan de plockade på sig det de villa ha. Genast börjar människor att reagera känslomässigt, utan att tänka efter på vad konsekvenserna kan bli om vi inte sätter stopp med en gång. Rolf Nilsson, ordförande för föreningen Stockholms hemlösa, utbrister:
- Jag blir helt bestört. Det är ett beteende som är otroligt.
Han fortsätter:
- Så mycket handlar om trygghet i dag: "trygghetsgaranti", trygga hus, trygga områden. Allt handlar om att värna sitt eget. I förlängningen innebär det att vi stänger ute människor. De som står utanför blir ännu mer isolerade.
Detta är inte en logisk lösning på problemet, utan endast en reaktion. Vad föreslår Rolf att Lidl ska göra åt problemet, som antagligen kostar dem dyr arbetstid och extra jobb för de anställda att städa upp på morgonen? Kafferep och tebjudning på personalrummet åt alla hemlösa? Vi ser inte situationen klarsynt, för om vi hade gjort det, hade vi insett att majoriteten av hemlösa befinner sig utanför samhället därför att deras liv är oorganiserade och självdestruktiva. Instinkten hos många är att de då behöver hjälp, tills vi tänker efter och inser att dessa människor kommer att spendera våra pengar på sprit och droger, inte på att ta tag i sina liv och börja söka arbete. Vi lever i en naiv dröm om att alla människor kan och kommer att lyckas, så länge de erbjuds rätt chanser i livet.
Verkligheten: Vissa människor kommer alltid att bränna alla chanser och istället börja supa till, knulla runt, eller skjuta tjack.
Jag jobbar själv på Lidl, och vi hade samma problem som Solna att på morgonen så låg merparten av soporna på marken istället för i containrarna.
De som rotade i våra sopor var allt från hemlösa, till invandrare, zigenare, anarkister, pensionärer… ja, you name it!
Många kom ofta precis efter att vi hade stängt, tog sig en kundvagn (som de sedan behöll) och gick sedan bort till våra fyra containrar där de rotade bland godsakerna.
Jag åkte faktiskt med samma buss som några rumäner en gång (de som brukar spela dragspel i tunnelbanor, lägga ut tiggarlappar m.m) när de precis hade varit och skattletat bland våra avskrivningar. Och de gottade glatt på våra halvruttna bananer, utgångna konserver och hade det så där mysigt som man bara kan få av att äta på andras bekostnad.
Nej, att rota bland andras sopor är faktiskt ett brott, och ger ett jävla äckligt extraarbete för oss som försöker tjäna vårt eget levebröd.
Sedan att de butiksmedarbetare handlade som de gjorde (butikschefen var i detta fallet ovetandes) var ju mindre begåvat.
Vår butik tröttnade efter ett tag och fixade skåp till våra containrar. Vilket har fungerat alldeles utmärkt.
Tills nu på senare tid då soptjuvarna vid några enstaka tillfället har brutit upp skåpdörrarna (!) i sin jakt på gratis föda…
Lidl förgiftar fattiga @ Flashback
När vi analyserar situationen, fri från känsloreaktioner och moraliska dogmer, framträder verkligheten klar som en vårdag: Vi kan inte ta hand om alla människor, som inte ens kan eller vill ta hand om sig själva. Det är omöjlig uppgift. Om vi ändå vill försöka, får vi vara beredda att betala priset, vilket Sverige i dag gör genom höga skatter och tunga sociala problem, som påverkar majoriteten av hederliga medborgare. Det är just dessa sociala problem som föranleder medelklassen att isolera sig från omvärlden för att fly från skiten - och vem kan klandra dem? Det är lätt att leka moralisk hjälte, tills din egen dotter kommer hem och bekänner att hon har blivit gruppvåldtagen på väg hem från en fest, eller din son kommer hem och har blivit misshandlad och rånad för att han råkade ha dyrare kläder än gänget som passerade honom. Vi lever endast i våra naiva luftslott så länge verkligheten inte gör sig till känna.
Samma attityd har mänskligheten haft till samtliga globala problem vi står inför i dag. När filosofer och forskare varnade för en ohämmad industriell utveckling och världsbefolkningstillväxt, var det i princip ingen som lyssnade. Vi formligen skrattade ut Malthus - och gör det fortfarande i dag. Plötsligt står vi inför kritiska miljöproblem, som hotar att lämna miljontals människor världen över utan vatten och näring för att överleva morgondagen. Tusentals arter försvinner, vårt klimat förändras, och regnskogar huggs ner för att kunna tillgodose behovet hos en växande befolkning. Eller hur var det vi reagerade när vår regering började ta emot stora mängder invandrare från östeuropa och tredje världen? "De kan väl inte göra oss någonting ont, vi behöver arbetskraft", gnällde massan. Plötsligt står vi med över en miljon invandrare, integrationen har fullständigt misslyckats och vågor av grov kriminalitet sveper över landet, och sätter skräck i gamla som unga. De små, till synes obetydliga sociala problemen har fått ödesdigra konsekvenser och ingen vågar erkänna att vi ligger illa till, förutom extremister och isolerade experter inom området.
Massan tänker aldrig längre än näsan räcker. Den är fullt upptagen med familj, arbete och underhållning. Den saknar högre intelligens, utbildning, långsiktstänkande, organisativ förmåga och ledarskap för att kunna dra realistiska slutsatser om framtiden. När människor attackerar mig för att vara "hatisk" och "föraktfull" i min kolumn om Lidls agerande, bekräftar dem min teori. De valde att svara med logiska felslut och känslor, istället för att se till innehållet i vad jag ville ha sagt. Lidls agerande var inte jättesmart och heller inte speciellt genomtänkt, men när vi tar en i botten hopplös samhällsgrupp i försvar mot ett företag, som i alla fall bidrar med samhällsnytta och i det här fallet såg en praktisk lösning på ett problem, ser vi återigen bevis på att massan spårar ur och lever fastkedjad till humanistiska dogmer, vars ideal inte korresponderar mot verkligheten.
Jag hyllar inte Lidls agerande, men jag tar dem i försvar mot en grupp i samhället, som jag varken föraktar eller hatar, men heller inte bryr mig speciellt mycket om. Jag är intresserad av att rädda den produktiva medelklassen i Sverige, som faktiskt hållet det här landet uppe, men som just nu är utsatt för exploatering, lögner och korruption. Jag står på deras sida, för det är hos dem jag ser en ödmjuk, flitig och kulturell bärkraft, som kan lyfta det här samhället tillbaka på sina fötter igen. Det kommer dock aldrig att ske så länge de saknar ledarskap och enade värderingar. Om vi fortsätter prioritera moraliska dogmer från ett döende folkhem, kommer vi att förlora kontrollen till element i samhället, som endast ser möjligheter att roffa åt sig sin del av kakan med skrik och våld. Är vi så dumma att vi går på den niten, kan vi redan nu hälsa hem och börja förbereda oss för Amerika redux.
