Lidl sorterar ut social ohyra
Lidl i Solna tröttnade på att hemlösa rotade i butikens sopor - och hällde ett giftigt rengöringsmedel över matresterna. Nu polisanmäls butiken.
Vad är problemet? Kanske hade det varit klokare att låsa in maten i ett förråd under natten, men om hemlösa börjar rota och skräpa ner, varför inte ge dem en läxa? Medan i princip alla bloggar just nu är upptagna med att som vanligt fälla en symbolisk krokodiltår över underdogen, i det här fallet människor som i de flesta fall har hamnat på gatan av en anledning, känner jag för att säga det uppenbara: Om de så hostade upp sina egna lungor i morgon, kommer ingen att sakna dem. Varför tar vi hemlösa i försvar, när vi innerst inne vet att vi inte är en av dem, eftersom vi har tillräckligt med koll på vårt eget liv för att inte spendera alla våra pengar på sprit och droger?
Jag brukade cykla förbi A-lagarna i parken när jag var mindre och känna medlidande med dem, trots att de oftast var otrevliga och allmänt otäcka. När jag sedan växte upp och kom i närmare kontakt med människor som hamnat på glid, insåg jag plötsligt att dessa människor inte var hemlösa av en slump. De hade totalt förstört sitt eget liv, bränt alla chanser, men var fortfarande så pass otacksamma att de beskyllde samhället för sin egen skit. De vägrade ta ansvar för sitt eget liv och förutsatte i stället att staten skulle försörja dem, trots att de inte ämnade bidra med någonting, utöver fylla och slagsmål. Ibland kom polisen och hämtade upp dem på vintern, så att de kunde sova ut ruset i fyllecellen utan att frysa ihjäl. I dag är jag fullmogen realist och inser att samhället är fyllt av människor, som är så pass korkade, oorganiserade och självdestruktiva att de aldrig kommer att kunna föra ett normalt liv. De är bittra förlorare, om de ens kommer ihåg hur de hamnade där från första början.
Naiva människor vill skydda dem och till och med ta hand om dem på bekostnad av det övriga samhället, som faktiskt arbetar och i regel sköter sig socialt. Självgoda humanister och socialister lever i en vanartad trosföreställning om att alla människor egentligen är lika och motiveras av en universell, moralisk godhet. Om någon hamnar på glid, beror det främst på samhället, inte på individen. Hemlösa och kriminella är också människor, försäkrar de. Men det är skillnad på människor och människor, oavsett om vi vill erkänna det eller inte (i sådana här sammanhang verkar vetenskapen plötsligt inte vara lika intressant längre...). Ett samhälle som stödjer parasiter kommer till sist att gå under. Så har alla civilisationer tynat bort i tredje världstillstånd, tills de blivit överbemannade av främmande stammar. Sverige, och egentligen hela Europa, lever just nu i en sorts post-socialistisk dröm, som mer och mer börjar rämna i takt med att samhällsproblemen med lågkonjunkturer, kriminalitet, etniska konflikter och systemmygel ökar lavinartat. Om vi fortsätter spendera våra resurser på människor, för vilka vårt samhälles framtid är fullständigt likgiltigt, bestraffar vi hälsosamma, produktiva medlemmar och belönar parasitismen och dekadensen. Sverige, gör ditt val, eller sluta dina dagar som Rom en gång gjorde.
